varje dag dör 172 800 människor av sjukdomar och krig och varje dag föds 432 000 nya liv. en stor siffra vi egentligen inte lägger så mycket märke till förns den stunden en av dom 172 800 är någon som står dig nära. igår 14 juli var min farbror en av 172 800. han bodde i sri lanka med sin fru och barn, det är en sån dag man börjar ångra! varför ringde jag inte oftare? varför åkte jag inte dit och hälsade på? men något som skär i mitt hjärta var att jag inte ens visste att han va sjuk i 2 veckor låg han i koma och ingen i min släkt kunde ta sig tid att ringa mig och berätta om min sjuka farbror inte bara min farbror utan han jag haft närmast hjärtat. de gör ont och jag är så arg att jag inte vetat och inte fått chansen att ta farväl. på söndag ska dom begrava honom och jag har inte ens chansen då att vara där och ta del av hans begravning. min älskade farbror som alltid funnits där då jag velat prata!