genom livet tror jag alla har många såkallade "bästa vänner" men det kommer till ett ställe i livet då du förstår vem som är din bästa vän och det kommer du förstå då du en dag ser att hon/han skulle kunna döda för dig.
det va så jag upptäkte min.



Julia Frida Cecilia Bylund , där har vi namnet på min bästa vän.
alla här på bloggen kanske också märkt det.
"hej idag va jag med julia" , "hej ska vara med julia i dag", "hej i går va jag med julia" , "hej snart kommer julia"
ja osv.. haha sanningen är den att vi bara kännt varandra i två år.
vi lärde känna varandra i musikklassen i sexan.
vi blev inte riktigt skit tajta förns i slutet av sexan början av sjuan.
men alltid har vi sagt att vi är "bästisar".
nu på senaste tiden har jag inte tvekat en sekund på det.
som jag skrev tidigare "man förstår då man märker att hon/han skulle kunna döda för dig", det va typ de som fick mej att förstå att denna vänskap inte kommer försvinna då vi väljer olika skoler till gymnasiet, eller då en av oss flyttar iväg, nej vi kommer alltid ha en bra kontakt även fast vi kanske inte är i närheten av varandra.
julia fick mej att öppna ögonen då hon va på väg att göra en dum sak endast för min skull.
just då var den här saken inte speciellt dum men i efter hand hade de ju varit det.
julia har stoppat mej från att göra dumma saker som hon vet att jag kommer ångra.
och hon har gjort mej till en underbar männsika .
ett liv utan henne är ett liv utan en syster.
för det är vad hon är , min syster.


det enda jag kan säga om henne är att av alla människor i världen träffade jag henne och hon måste vara min tvilingsjäl.

jag skulle göra allt för min syster








lite bilder vi tagit under dom här 2.5 åren :D